Botkyrka
Korta fakta
Geografiskt belägen sydväst om Stockholm, delvis längs Mälaren
Invånare år 2009: 80 055
år 2003: 75 371
Yta: 196 km2
Kommundelar: Alby, Fittja, Hallunda, Norsborg, Tullinge, Tumba och Grödinge.
Om kommunen
Området var ett av de som tidigast befolkades i Stockholmsregionen. Allt tyder på att människor bott här i cirka 7000 år. När Tullinge flygfält anlades hittades stenyxor som var mer än 5 000 år, från stenåldern. Hela Mälarområdet var under stenåldern ett skärgårdslandskap. De äldsta arkeologiska bevisen för fast bosättning är från slutet av bronsåldern, då vattnet var ca 10 meter högre upp än idag. Det fanns då odlingsbar mark som vunnits ut ur havet i och med landhöjningen. Man tror t o m att det var relativt tätt bebott under förhistorisk tid. Stockholmstraktens största hällristning, 3 000 år gammal, finns i Slagsta bredvid Botkyrkaleden. Man hittade den av en slump när leden skulle dras fram. Man har vid utgrävningar hittat ett flertal boplatser från bronsålder och järnålder i Norsborg, Hallunda, Fittja och Alby.
Den helige Botvid föddes på Hammarby gård under senare hälften av 1000-talet. Hans föräldrar, bonden Sven med hustru Bänkfrida, var hedningar, men själv blev han omvänd till kristendom och döpt under en resa i England. Enligt legenden gjorde Botvid många underverk. När en träl han friköpt skulle fara tillbaka till sitt hemland, följde Botvid och en annan man med till fartyget. Vid en övernattning vid Nyköping slog dock trälen ihjäl de andra två med en yxa. Enligt legenden sprang en källa upp vid Botvids huvud. Botvids bror Björn lät uppföra en enkel träkyrka som helgades åt Sankt Botvid. Den invigdes 1129 och ersattes 1176 av stenkyrkan som fortfarande står där, Botkyrka kyrka. Botvid gav alltså namn åt både kyrka och trakt, Botvid en ortsbo på 1100-talet som omvändes till kristendomen och sedan gjorde ett storartat missionsarbete.
Industrin etablerades tidigt här med Tumba Bruk och Gustaf de Laval och Lars Magnus Ericsson. Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet har den norra delen av Botkyrka socken nästa helt ändrat utseende. På de gamla åkrarna i Norsborg, Hallunda, Fittja och Alby har stora bostadsområden vuxit upp. På den mäktiga bergsryggen mellan sjön Aspen och Albysjön reser sig höghus. Kumla gård är nu ersatt med Eriksbergs industriområde.
Att uppleva
Alby, Albykistan, Botkyrka kyrka,
Eriksberg,
Fittja, Grödinge,
Göta Landsväg, Hallunda,
Hogslaby,
Hundhammar, Hundhamra, Hågelby,
Lida, Norsborg,
Norsborgs vattenverk,
Slagsta, Sturehof slott,
Svartlösa, Sven X:et Erixson,
Trädgårdstorp, Tullinge, Tumba, Tumba bruk,
Vasastugan,
Vårstavi, Vårby, Vällinge,
Yxmuseum
Vällinge
Bornsjön har sitt utlopp i Mälaren. Nivåskillnaden var från början 11 meter, den är kring 7 meter idag. Fallhöjden är tillräcklig för att bäcken skulle ge vattenkraft till småindustrier. På 1500-talet fanns här mjölkvarnar, vars mjölnare var skyldiga att förutom att betala skatt, varje jul förse kungen och hovet med vetekakor. I Vällingen startades också ett mässingsbruk på 1500-talet. Det fungerade inte så bra, så det lades ner men på 1600-talet togs det upp igen och då lyckades man så väl att det även blev export av mässingsprodukterna. På 1700-talet utökades bruket med järnsmide. Nu är det emellertid hemvärnet som har hand om Vällinge. Eftersom Bornsjön är Stockholms reservvattentäkt, är det viktigt att det inte är någon verksamhet som förstör marken och vattnet...
Sturehofs
slott
På medeltiden hette gården Averhulta och ägdes av släkten Sture. Mauritz
Sture son till Svante Stensson Sture (avrättad 1567 på order av Erik XIV) är den
förste man vet ägt egendomen. Runt 1780 byggdes den nuvarande huvudbyggnaden av Gustav IIIs finansminister
Johan Liljecrantz, från början son till en präst i Gävle och han hette
Westerman innan han adlades. Eftersom han var delägare i Mariebergs
kakelugnsfabrik kom den nya huvudbyggnaden att få ett stort antal av dessa och idag
finns de flesta bevarade Mariebergskakelugnarna på slottet. Liljencrantz
sålde av ekonomiska skäl Sturehov 1790 och flyttade till gården strax intill, Borg eller
Norsborg. Sturehovs huvudbyggnad blev klar 1781 (den innan var nerbrunnen) medan flyglarna är äldre, från
1600-talet. Mot slutet av 1700-talet då brukspatron Carl Wahrendorff ägde
Sturehov, beskrevs slottets omgivande trädgård som en lustträdgård med
alléer och gångar, bärbuskar och fuktträd samt en engelsk trädgård.
Jordbruk fanns givetvis till egendomen. Sturehov var privatägd till 1899, då
Stockholm stad köpte den. En tid var huvudbyggnaden barnhem men 1954 beslöt
staden att huvudbyggnaden skulle restaureras och är idag ett museum och det
finns ett trevligt café i en av flyglarna och i angränsande byggnader finns bl a krukmakeri.
Norsborgs herrgård
Vid Norsborgs vattenverk finns Norsborgs herrgård från 1700-talet. Från
entrén till huset ser man rakt över till Ekerö kyrka. Namnet härstammar från
gården Borg och när Johan Liljencrantz (se Sturehofs slott) uppförde en ny
huvudbyggnad fick den namnet Norsborg.
Här finns också ett praktfullt järnåldersgravfält som tillhörande park. Den största graven är sex meter hög och har en diameter av 40 meter. I den har man hittat sju olika gravar, fem mansgravar, en kvinnograv och en obestämd. Vilka som ligger i graven vet man ej, men i en av gravarna har man hittat fragment av guld och silver från ett svärd. Det finns en berättelse om Helge som levde i vår forntid. Som 15-åring dödade han kung Hunding och Helge har fått tillnamnet Hundingsbane. Kungen hade fyra söner och dessa krävde hämnd för sin far, men även dessa dödades av Helge. På hemväg efter striderna, som skulle ha ägt rum i dessa trakter träffade Helge på en kvinna vid namn Sigun som var bortlovad till Granmars son Hodbrodd. Enligt Snorre Sturlassons berättelser levde Granmar under första halvan av 600-talet - gravarna i Norsborg är från 600-talet... Parken/gravfältet ligger vackert vid Mälaren och tillhörde stormansgården Hundhamra (Sörmlands största på sin tid). Hundhamra blev kungsgård när folkungaätten kom på Sveriges tron, senare ägdes den en tid av Magnus Ladulås. Man vet inte helt säkert var gården Hundhamra låg. Man tror att det finns en koppling mellan Hundhamra och Helgösamhället. Uppe på en kulle i parken finns rester av vad man tror är en gammal kastral, ett befäst torn, kanske för att bevaka inloppet till Birka. Det lär finnas en motsvarande på Ekerö och om det stämmer hade man kontroll över hela inloppet, eftersom detta var vägen in i Mälaren på den tiden (vägen via Södertälje var för grund). Hundhamra omtalas i Erikskrönikan från 1200-talet: se vidare under Estbröte.
Norsborgs vattenverk
Stockholm stad har anlagt vattenverk hör, det är ett kommunalägt företag som har monopol på området. De ska inte gå med vinst, men ej heller med förlust. Kommunerna har lagliga krav på sig att sköta vattnet, både till- och frånvatten. I Norsborg är det egentligen två vattenverk, en byggt 1904 och en byggt 1976. Städerna i Europa tävlar med varandra att leverera bra vatten och kunna rena vatten, vilket ger en sporre att ständigt arbeta fram nya bättre metoder. Stockholm vatten tar hand om dricksvatten för Stockholm stad och tio grannkommuner och avloppsvatten för Stockholm stad och sex grannkommuner och även det s k dagvattnet, det som kommer från gatorna när det regnar. Stockholm vatten jobbar även med restaurering av sjöar och delar ut Stockholm Water Prize och inblandade i vattenarbete i Baltikum. 1/3 av kostnaderna går till framställning av dricksvatten och 2/3 att ta hand om avloppsvatten. Råvaran, vattnet är gratis, men måste vårdas. Man hämtar vatten från Mälaren på11 meters djup och har Bornsjön som reserv i fall Mälarens vatten tillfälligt har sämre kvalitet.
Historiskt fanns det flera brunnar i Stockholm, både privatägda och allmänna. På 1800-talet blev vattnet allt sämre, bästa vattnet var i slottsbrunnen, men där fick inte vem som helst hämta. Sjukdomar kom som direkt följd av dåligt vatten liksom att det luktade illa runt vattnet. 1861 började man ta upp vatten i Årstaviken, men rening vid Skanstull, nuvarande Eriksdal. Vattnet filtrerades långsamt genom en sandbädd innan det levererades - nu började vattenledningar byggas. Det fanns en reservoar i Rackarbergen (under SÖS) och i Årstaberg. Ibland var vattnet salt eftersom Saltsjön tog sig in i Mälaren då det var lågvatten i Mälaren. Eftersom man tog upp vattnet vid ytan var det också problem med renhetsgraden. 1904 anlades vattenverket i Norsborg, ungefär samtidigt som Lovö. Norsborg låg då på landet, långt från staden och vattnet fick fraktas, men här fanns utrymme för verksamheten och vattnet var renare. idag finns ca 200 mil vattenledningar för dricksvatten och ca 300 mil avloppsledningar i Stockholmsområdet. Stockholmsvattnet är av bra kvalitet och man lyckas hålla nere klorhalten i dricksvattnet tack vare detta.
Tumba bruk
Här kan man ströva omkring i den K-märkta bruksmiljön från mitten av 1700-talet,
lära sig om pappers- och sedelhistoria på Bruksmuséet och pröva på att göra
sitt eget papper. Tumba bruk är mycket naturskönt beläget vid Tumbaån. Upp
till bruket leder en lummig allé bestående av lind, alm, kastanj och lönn –
ja hela Sveriges lövträdsflora är faktiskt representerad inom bruksområdet. Bruksmuseet
(tel 08-57869718) finns inrymt i en liten byggnad från 1763, men det finns
flera byggnader från 1700- och 1800-talet och parken är vacker att vandra i
med skulpturer, fontäner, gjutjärnsdekorationer på hus – men det finns inget
fik… Tumba bruk grundades 1755 av Riksbanken som fortfarande äger bruket.
Anledningen till etableringen var att fullmäktige i Sveriges Riksbank ville
få slut på den omfattande förfalskningen av sedlar som förekom vid denna
tid, genom att tillverka säkrare sedelpapper. Mellan 1925 och 1940 var Tumba
bruk Europas största pappersbruk. I början av 1940-talet tillverkades den
sista handgjorda 100-lappen, sedan tog maskinerna över helt. Här tillverkas än i dag
sedlar, pass och annat säkerhetspapper, samt finpapper, konstnärspapper,
mynt och medaljer.
Botkyrka kyrka
Stenkyrkan som står där idag är från 1176 och ersatte en tidigare träkyrka. Kyrkan är byggd på gården Hammarbys mark, Botvids födelsehem. Botvid lär ha gravsatts här 1129 och kyrkan var en pilgrimskyrka under medeltiden. Bothwidiia Kirkia syns från E4an. Mer står om Botvid och kyrkans uppkomst ovan i inledningen.
Grödinge
Kyrkan byggdes på 1100-talet men invigdes inte förrän 1326. Kyrkan är byggd i omgångar som de flesta äldre kyrkor och ombyggd flera gånger, senast på 1750-talet. Här finns Grödingevävnaden med stiliserade fabeldjur i tidstypisk framställning. Originalet finns på Historiska museet och i kyrkan en kopia.
Vårstavi
Vid Malmsjön byggde Poul Bjerre, själsläkare och kulturfilosofisk författare, mark 1914 och byggde sitt hus, Vårstavi. Parken är tillgänglig för allmänheten. Bjerre var också skulptör och mest känd är verket Livsbägaren, som anses tolka själens frigörelse ur hämningar och neuroser. Några av hans stenbyster finns i Vasastugan. Vasastugan ligger precis i närheten.
Hågelbyparken
Parken är en folkpark med vandrarhem och yxmuseum. Den ligger vid sjön Aspen och i parken slingrar sig promenadstigar kantade med blommor och exotiska träd. Huvudbyggnaden är byggd av L M Ericsson 1918 som köpte Hogslabys två gårdar 1906. Lars Magnus hade betongarbeten som hobby och det kan man se i trädgården som har flera intressanta byggen. 1964 köpte Botkyrka kommun gården och 1975 bildades Hågelbyparken AB.
Invid parken ligger järnåldersbyn Hogslaby.
Lida friluftsgård
Vid sjön Getaren, söder om Tullinge station ligger Lida. Den lilla kyrkan ligger vackert i sluttningen ner mot sjön och är en populär bröllops- och dopkyrka. Lida är en samlingsplats för många vandringsleder, här går rockfestivaler av stapeln och här finns rehab-center och konferensanläggning och en konstsnöbacke med lift. Uppe på det 700 m höga berget finns Vildmarksstugan som rymmer 15 personer. Det finns många leder i området och givetvis passerar Sörmlandsleden även här.
Trädgårdstorp
I Tullinge finns Trädgårdstorp som ägs av Botkyrka Hembygdsgille. hembygdsgillet startade 1949 med målsättning att främja intresset för bygdekultur och folkdans. 1961 köptes Trädgårdstorp, som då bestod av ett 1600-talstorp. Torpet ligger på ursprunglig plats och har tidigare tillhört Tullinge gård. Torpet omnämndes första gången 1656. Tullinge gård ägdes då av en mycket trädgårdsintresserad Johan Adler Salvius som såg till att trädgårdsmästaren fick en egen bostad, Trädgårdstorp. Torpet var bebott fram till 1920, då det blev ett ödetorp och man pratade om rivning. Det blev inte så, utan Söderskolans Elevförbund köpte torpet 1923. Torpet rustades och blev ett omtyckt utflyktsmål för förbundets medlemmar. Det var Elevförbundet som sålde till Hembygdsgillet 1961. Ett antal nya hur har tillkommit, t ex Logen som är ett fd godsmagasin från Tullinge gamla station. Slätten eller Slaghöken, är ett gammalt båtsmanstorp som var bebott 1683-1953 och var sedan förråd åt elverket, flyttades hit 1970. Här finns också en smedja efter en 1700-talsmodell och bakom den ett komplett oxstall. 1978 invigdes Mor Annas stuga från Högbrink i Tumba, där en klok gumma bodde som var känd över hela Södertörn under 1900-talets första halva.
Hallunda
Hallunda gård ligger inbäddad i lummig grönska och ger kontrast till de färgglada bostadsområdena. Hallunda har varit bebott sedan järnåldern. En tid ägdes Hallunda gård av Gustav Vasa, under 1600-talet var en glansperiod och därefter kom ämbetsmannaadeln som gav gården en storhetstid under 1700-talet.
Slagsta
Gården har anor från 1300-talet. Den största delen av jorden ägdes av frälsemän. Slagsta blev säteri på 1650-talet. Stockholm stad blev ägare 1908, men sedan 1978 är det Botkyrka kommun som äger Slagsta.
Vårby
Vårby ligger på gränsen mellan Stockholm och Botkyrka, därför finns lite mer att läsa i Södra Storstockholm. Namnet Vårby finns nämnt i skriftliga källor år 1381. Namnet kommer troligen från vakthållning, här på berget fanns ju en av vårdkasarna i det system av varningseldar som användes långt in i medeltiden, delvis ända in på 1800-talet.
Området runt Vårby har varit bebott sedan 600-talet f Kr då det var en skärgårdsvik. Ätten som bodde i Vårby under yngre järnålder och vikingatid var antagligen en av de maktmässigt största i Mälardalen. Det var troligen en enda släkt som höll till här under mycket lång tid. Man vet inte var stormansgården låg, man har hittat rester av en gård från 1300-talet och kanske var det där även den äldre gården fanns. Vårbyskatten är en stor silverskatt från 900-talet e Kr. en del av silvret var behandlat i de orientaliska länderna vilket visar på vida kontakter. Man ser detta genom att studera ornamenten, i Norden hade man djurdekorationer och i östern blomsterslingor. Vårby ligger ju mycket strategiskt med tanke på inloppet i Mälaren och Birka och de som bodde här hade sannolikt kontakter med kung och prominenta personer.
Albykistan i Eriksbergs industriområde
På en kulle i Eriksbergs industriområde ligger en rekonstruerad stenåldersgrav. Den ursprungliga graven låg 300 meter åt nordväst. Gravtypen är hällkista, vilket är ovanligt för Mälarområdet, det finns bara sju kända hällkistor i Stockholms län.
När man svänger upp till Eriksbergs industriområde finns där, mitt i gräsmattan, en gammal bro. Det är en del av gamla Göta Landsväg som är bevarad.
Fittja
I äldre tid ägdes Fittja av kyrkan med vid reformationen övergick det till staten. Under 1600-talet blomstrade Fittja med den nya landsvägen från Stockholm och söderut. Nu inrättades krogen eller gästgivargården på näset mellan Albysjön och Mälaren, här övernattade många, bl Karl XII, Oscar I och Carl von Linné. Fittja gård blev också centralplats för "den civila förvaltningen", dvs rättsväsendet under ett antal decennier. Fittja lär betyda sanka strandängar på fornsvenska.
Vid Albysjön finns flera jättegrytor från den tid då smältvatten forsade
fram här - för 10000 år sedan.
I början av 1970-talet öppnade centrum och tunnelbana och många flyttade
hit.
Svartlösa härads tingsplats
Någonstans nedanför Albyberget i närheten av E4/E20 låg en av medeltidens mest kända platser i Sörmland, Svartlötens tingsplats. Här höll man ting redan när Stockholm grundades i mitten av 1200-talet. Svartlöten gav namn åt Svartlösa härad och senare åt Svartlösa tingsrätt. 1977 ändrades namnet till Huddinge tingsrätt.