Tyresö

Korta fakta

Geografisk belägen sydost om Stockholm

Invånare år 2009: 42 332
år 2003: 39 953

Om kommunen

Under 1920-talet bodde här bara 700 personer. Under 1960-talet fyrdubblades befolkningen...
Av kommunens areal är en tredjedel vattenområden.

Här finns inga genomfartsleder för Tyresö ligger i en 'återvändsgränd' resmässigt. Här finns dock upplevelser som gör det värt att besöka.

Tyresö kommun består till största delen av det gamla Tyresögodset med torp och utgårdar. Tyresö kommun var i början av 1900-talet var en jordbruksbygd med få invånare. Under 1950-talet ökade trycket på kommunen att göra något åt bostadssituationen. Man tog då ett beslut att från Tyresögodset köpa ett större markområde vid Bollmora. Pengar var dock ett problem, men så småningom så tillkom ”Lex Bollmora” och genom denna kunde ett kommunalt bostadsbolag bygga utanför den egna kommunen, dvs Stockholmsbolagen byggde i Tyresö. Bollmora fick dock dålig klang och man har i de flesta fall bytt ut namnet mot Tyresö, t ex heter inte centralorten Bollmora centrum längre  utan Tyresö centrum. Centrumet fick utmärkelsen Årets centrum i början av 1990-talet.

Tyresö är känt i skrifterna från 1369, då det skrevs Thyrisedh och 1409 Thyrisedhe, senare Töresö och Töresiö. Vid denna tid var Erengissle Nilsson på Hammersta ägare till Tyresö. Det sägs att han lät uppföra ett stenhus sk fast hus, på en holme i Follbrinksströmmens utlopp i Kalvfjärden. Det kan även ha funnits en kastal strax intill. Huset som kan kallas Tyresö Hus återuppfördes 1613 efter en ödeläggande brand. Grundrester från stenhuset har påträffats vid sidan av och under Prinsvillan på Lilla Tyresö. En bit därifrån finns en rund platå som kallas för utsikten, från vilken man har en underbar vy mot slottsparken och Kalvfjärden. Här kan eventuellt ett försvarstorn stått. På 1400-talet vet man att mjölkvarnar arbetade i Tyresöåns havsutlopp och under Gustav Vasas tid fanns en smedja i Tyresös Wättinge ström.

På 1600-talet övergick Tyresögodset i Barbro Bielkes ägo genom arv. Hon var mor till två framstående män i stormaktens Sverige, Axel och Gabriel Oxenstierna. Gabriel bodde på Tyresö och ville bygga en mer ståndsmässig bostad, men mamma Barbro motsatte sig detta. Han påbörjade ändå grundläggningen omkring 1620 på en höjd intill Kalvfjärden så att slottet skulle synas på långt håll. Arbetet försenades p g a farsoter och av att Gustav II Adolf ville göra bytesaffär för att komma åt vattenkraften, men något byte blev det aldrig. Byggandet kunde komma igång igen så att slottet stod färdigt omkring 1634. Tyresö tillhörde, kyrkligt sätt, Österhaninge, men Gabriel Oxenstierna fick tillstånd 1633 att med 23 gårdar från Österhaninge och 3 från Brännkyrka bilda en egen Tyresö socken. Han upplät Alby gård till prästboställe och påbörjade ett kyrkobygge under Hans Fersters ledning. Han fick aldrig se sin kyrka färdig, Gabriel Oxenstierna avled i Stockholm i november 1640. Jordfästningen ägde rum den 9 mars 1641 i samband med kyrkans invigning. Det var över 2000 begravningsgäster som tog sig till Tyresö på smala, leriga vägar. Däribland den 14-årige drottning Kristina. Drottningen glömde sin psalmbok i kyrkan där förvarats fram till ett inbrott 1976 då den försvann.

Godset ärvdes av hans son Gustav Gabrielsson Oxenstierna som dog redan 1648. Dennes hustru Maria Sofia de la Gardie blev härskarinna på Tyresö. Under hennes tid utvecklades industrier vid de tre vattenfallen: Follbrinksströmmen, Uddbyfallet och Wättinge (nuvarande Nyfors). Det var en industriell storhetstid. Man tillverkade bl a klädestyg för hela svenska armén och slog tegel som fraktades och såldes i Stockholm. Maria Sofia levde ända till 1694. Maria Sofias dotterdotter (eller om det var dotter) härskade på Tyresö slott vid tiden för rysshärjningarna 1719. Genom att ta ner översta delarna av tornen på slottet och bränna översta delarna av träden lyckades hon lura ryssarna att inte gå in och därmed skona slottet från deras härjning. Godset ärvdes i några släktled fram till 1755 då Gustava Sabina von Düring och hennes make Carl Fredrik Scheffer tog över. Dessa lät Fredrik Magnus Piper anlägga den engelska parken – troligen en av de första i Sverige, kanske t o m den allra första. Slottet har under årens lopp då stilidealen växlat haft olika utseende.

1892 köpte den påvliga markisen Claes Lagergren Tyresö som försökte återskapa utseendet från 1600-talet. Markisen började sälja villor vid Brevik till välbeställda stockholmare som ville ha sommarbostad i skärgården, nu när det gick att resa med ångbåt - det går fortfarande att åka båt hit, Waxholmsbåtarna anlöper Breviks brygga. Den verkliga tomtförsäljningen sköt dock inte fart förrän efter markisens död 1930. Markisen testamenterade slottet och omgivande markområde till Nordiska museet. Med ångbåt kunde man åka från Stockholm, eller ta tåget till Saltsjöbaden och båt därifrån till Strand, Brobänken och Brevik. Busstrafiken tog så småningom överhand och båttrafiken upphörde, men återstartades 1996. Prins Eugen var vän med markisen och prinsen huserade under många somrar i Prinsvillan i närheten av slottet.

Det finns en hel del natur i kommunen: Tyresta nationalpark, Alby friluftsområde, Nyfors.

Att uppleva

Tyresö slott och kyrka
Slottet med omgivning är en så betydande del av kommunen och dess uppkomst så du finner texten om dessa högst upp på denna sida - i berättelsen om kommunen. Markisen testamenterade slottet och dess omgivning till Nordiska museet som fortfarande äger slottet, öppet sommartid, här finns även restaurang och trädgårdshandel.

Lilla Tyresö är det som var Prins Eugen sommarbostad, idag är det vandrarhem.

På 1850-talet anlades ett pappersbruk som fick namnet Nyfors och därmed bytte även vattendraget namn - innan hade området hetat Wättingeströmmen. Strömsträckan är en del i det stora sjösystemet på Södertörn som omfattar runt 35 sjöar och som börjar vid Gömmaren i Huddinge och rinner ut i Kalvfjärden.

Av industriverksamheten återstår idag bara brukets disponentbostad från mitten av 1800-talet.