Vallentuna

Korta fakta

Geografiskt belägen norr om Stockholm.

Invånare år 2009: 28 954
år 2003: 26 260

Yta: 360 km2

 

Om kommunen

På 1100- och 1200-talet delades landet upp i socknar och nuvarande Vallentuna kommun blev nio socknar: Markim Orkestra, Vallentuna, Kårsta, Össeby, Garn, Vada, Frösunda och Angarn.

Vallentuna  firade 800-årsjubileum 1998 och är Sveriges runstenstätaste kommun. Här finns drygt 110 kända runristningar. Vid Örsta gård norr om Angarns kyrka finns Vallentuna kommuns äldsta hällristning. Den är från bronsåldern (1500-500 f Kr), där är två fartyg och två hästar är avbildade.

Vallentuna var en trakt rik på kultur redan då Sverige kristnades, i tiden mellan forntid och medeltid, kring år 1000. Marken här odlades då som nu. Vallentunasjön var för länge sedan en förbindelse sjövägen mellan Mälaren och Östersjön. Sjön ligger halvvägs mellan Stockholm och Uppsala och var till 1860 en viktig länk i vintervägssystemet mellan de två städerna. Vägen gick över frusna sjöar, åar och sanka ängar. Dagens byar ligger ofta på samma plats som under yngre järnåldern och många gårdsnamn lever kvar än idag.  I dagens Vallentuna centrum har det bott människor i åtminstone  1500 år och när man undersökte ett gravfält i centrum fann man en stormansgrav från 600 e Kr. I graven fann man bland annat fragment av en speltärning med runtecken och fyndet fick ge namn åt byggnaden Tärningen med bl a biblioteket.

Vallentuna var en jordbruksbygd med åker, boskap och skogsbruk. De första industrierna var tegelbruk eftersom tillgången på lera var god efter landhöjningen. Senare kom även trädgårdsmästerier, mejerier, kvarnar, smedjor, sågar och även snickare, skomakare, skräddare, slaktare och lanthandel. På 1880-talet torrlades områden genom sjösänkningar och jordbruket fick modernare redskap - aldrig har så många varit sysselsatta i jordbruket, vare sig förr eller senare. I slutet av 1800-talet förbättras kommunikationerna till Stockholm med Roslagsbanan. Det var både person- och godstransporter längs järnvägen. Vid denna tid hade området för Vallentuna kommun ca 6000 invånare. År 1900 lastades och lossades nära 100 000 ton vid stationerna, mest ved, mjölk, sten och tegel.

Jarlabankes bro är rester från en mycket gammal bro som  Jarlabanke lät bygga över dåtidens sankmark på 1000-talet. Idag syns fortfarande bron i form av ett antal run- och bautastenar. Jarlabankes Bro är ett av Sveriges äldsta vägminnen.

Se www.vallentuna.se


Att uppleva

Angarnsjön, Arkils tingstad, Brottby, Bällsta, Gerlög, Granby, Gustav Vasa, Husby, Inga, Jarlabanke, Klockarborg, Lindholmens gård, Långhundraleden, Markim, Molnby, Orkestra, Ragnfast, Roslagsbanan, Sjökullarna, Snåttra, Tärnanområdet, Vada, Vallentuna centrum, Vallentuna kyrka, Vallentunasjön, Vasakullen, Össeby-Garn, Örsta hällristning


Vallentunasjön
Runt sjön finns mycket att se. Sjön ligger ju i flera kommuner, men man har samordnat sig med en turbeskrivning där sevärdheter finns markerade.

Arkils tingstad
 Vid Vallentuna sjön i Bällsta ligger den äldsta tingsplatsen i Vallentuna härad. Den anlades i början av 1100-talet av den då mäktiga ätten Skålhamra. Den är markerad med en fyrkantig stensättning. Troligen användes tingsplatsen så länge Skålhamraätten hade makten i området. Senare tog Jarlabanke över och då anlades en ny tingsplats ...

Bällsta
1906 började Bällsta bebyggas med sommarstugor och egna hem. Det var främst hantverkare och järnvägspersonal som slog sig ner här.

Gullbron
En vikingatida broanläggning finns 2 km väster om Vallentuna tätort.

Vallentuna kyrka
I Vallentunaboken, Sveriges äldsta handskrift från 1198, står det att kyrkan invigdes den 1 oktober. Vallentuna kyrktorn syns över trädtopparna varifrån man än kommer, till lands eller till sjöss. I 800 år, sedan slutet av 1100-talet, har man haft tornet att gå efter. Kyrkan är byggd i anglonormandisk stil och gjord i gråsten och orappad. Färgtonen i stenblocken skiftar med väder och solens ställning. Vid kyrktornets hörn finns en vertikal runrad inhuggen ”Andor tillhögg denna fagra sten”, Andor var alltså en stenmästare då kyrkan byggdes. På en sten i Bogårdsmuren står "David tillhögg", vi har alltså två namn på de som var med och uppförde kyrkan! Sveriges äldsta kända rimmade text finns i vapenhuset ”… och Ingeborg efter sin make. Han drunknade på Holms hav. Hans knarrgick i kvav, endast tre kommo av.” Denna runstens hittades när man lade om kyrkgolvet 1937. En annan sten hittades i jorden 1905 och hade tidigare använts som tröskel. Den hade ovanligt nog runor på båda sidor och berättar om jorddrotten Jarlabanke som ”ägde ensam hela Täby, gjorde en tingsplats och ägde hela detta hundrade”. Jarlabanke levde på 1000-talet. På kyrkogårdens nordöstra hörn finns ”stiftsjungruns grav”, en tolvårig flicka som dog 1809 och hennes vilja var att hon inte skulle begravas djupt i den kalla jorden, föräldrarna lät därför henne vila i denna kulle.

Väsby kvarn
En holländsk kvarn är allt som finns kvar av Väsby gård, som ligger vid kyrkan. Numera är det Vallentuna hembygdsförening som huserar i kvarnen.

Vallentuna centrum
Det var först när Roslagsbanan var etablerad som Vallentuna började växa. Stationssamhället började bebyggas 1906, på mark som avstyckats från Rickeby, Mörby och Bällsta byggdes egna hem och sommarstugor av främst hantverkare och järnvägsarbetare vid stationerna Vallentuna och Bällsta. Under 1920-talet anlades trädgårdsmästerier och tegelbruk i Vallentuna samhälle och samhället utvecklades lite mer. Sedan 1971 blev Vallentuna centralort för den nybildade storkommunen. Idag bor ¾ av kommunens befolkning här.


Angarn
Angarnsjöängen ser ut som en sjö, men är en grund våtmark med stor vassvegetation. Sjön är 2½ km lång. Området är naturreservat och inom detta finns 260 olika fågelarter, bästa tiden är april och maj... Fågeltornet och Midsommarberget vid Sjöängens sydöstra sida är bra utsiktspunkter. Här finns även enbackar, björkhagar och fornminnen (fornborg, hällristningar och runstenar)

Angarns kyrka låg nog ursprungligen vid sjön som då var en havsvik. Det är en romansk gråstenskyrka från 1200-talet. Kyrkan och klockstapel ligger på var sin kulle i Angarns by. Lillklockan är troligen gjuten på 1300-talet, storklockan från 1700-talet. Kyrkdörren är 700 år gammal – den gjordes alltså ungefär samtidigt som Stockholm grundades. Dopfunten är från 1200-talet och på 1800-talet lyftes den ut på kyrkogården och stod upp-och-nervänd som fot för en solvisare. Norrsidan av kyrkogården är smal, ty där ville ingen bli begraven, de ondas vädersträck. På kyrkbacken finns tre runstenar som tidigare var inmurade i kyrkväggen.

Vid Örsta finns en 3,5 meter lång hällristning, det är från bronsåldern och där finns två skepp och två hästar. Den ena hästen står framför något som förmodligen är en fyrhjulig vagn. Hällristningen var troligen en del i bronåldersmänniskans magiska och religiösa värld. Forskarna tror att ristningen i första hand vände sig till högre makter, men också till andra människor eftersom en storslagen ristning imponerade på andra och status åt de som låtit göra den.


Brottby
Brottby gård ligger i Össeby. På 1400-talet hette gården Östby (Össeby). Namnet Brottby kan ha innebården "brytens by". En bryte var en fogde eller tillsyningsman som lydde under kungen. Eftersom Brottby hörde till Stora Benhamra kungsgård kan det mycket väl vara en bryte som skötte gården. På andra sidan motorvägen ligger Karby. Detta skulle kunna vara "karlarnas by", dvs platsen där kungens krigare bodde.

Vid Brottby korsar Långhundraleden (vattenvägen) den gamla landsvägen, därmed en idealisk plats för den som ville ha kontroll över bygden.

Össeby slogs ihop med Garns församling 1838. Då övergavs Össeby kyrka och blev en ödekyrka, en ruin som idag används i under sommaren som friluftskyrka. Kyrkan byggdes på 1400-talet, fast hade en äldre föregångare.

Kvarnbacken är idag hembygdsgård. Kvarnstugan byggdes som arbetarbostad under Brottby gård. På 1870-talet uppfördes kvarnen, en skenkvarn där kvarnen vrids på en rund skena - en typ som man bara hittar i Uppland. Bakom kvarnen finns ett gravfält från yngre järnåldern.


Össeby-Garn

Össeby-Garns kyrka ligger vid Garnsviken. Kyrkan är ursprungligen från 1200-talet. Kyrkan vitlimmades på 1600-talet, men vid en restaurering 1926 togs putsen bort och granitens färg går igen från klippa till kyrkvägg. Korvalvet vilar inte på väggpilastrarna utan växer direkt ur väggarna på det sätt som var modernt genom de tidiga gotiska strömningarna i början av 1300-talet. Kalkmålningarna är ett av de få som sparats i Uppland från 1300-talets första halva, de är rent ornamentala och motsvarar mer de som finns i Riddarkyrkan. Vindflöjeln bär två årtal 1622 och 1922.Klockstapeln, som är av trä, ligger på en kal berghäll öster om kyrkan.

Klockarborg ligger på andra sidan Lilla Garn om man ser från kyrkan. följer man vägen genom byn kommer man till de tre små stugorna där klockarsonen Hjalmar Söderman med hustru Kristina och barn bodde 1876-1894. Tio av barnen föddes i dessa stugor och fem av dem bodde kvar här hela sitt liv. Stugorna är inredda som på Söderbergs tid och har öppet vissa dagar.


Vada, sjökullarna
På en höjd längs Långhundraleden finns gravfältet Sjökullarna och på andra sidan vattnet ligger gården Vada. Att ha gravhögarna på en höjd väl synliga från Husaån, blir som ett monument och visar den makt som fanns här. Lokalt jämför man med Uppsalas gravkullar. Här passerade värdefulla transporter och gården byggdes säkert för att få del av inkomsterna från sjöfarten.

Gården är omtalad redan 1274 som Vathar, ett namn som troligen härstammar från det vadställe som korsade Långhundraleden här. Vada har varit huvudgård för Fånöätten under 1200-talet och för Rumbyätten under 1300-talet, de två mäktigaste i Uppland. På 1300-talet tillhörde gården sedan Folkungätten. Den mangårdsbyggnad som idag finns på gården Vada är från 1700-talet.

Vada kyrka uppfördes kring år 1200, vid stormannagården. Kyrkan har sedan eldhärjats och byggts om flera gånger.

1901 till 1923 låg en skjutbana på sjökullarna. De stora högarna användes då som kulfång bakom måltavlorna.


Tärnanområdet
Det unika med Tärnanområdet är sjöarna, gammelskogarna och den rika kulturbygden. Roslagsleden, vandringsleden, passerar området.

Långhundraleden
Vikingarnas gamla farvatten mellan Uppsala och Östersjön/Trälhavet kan man idag paddla kanot med vikingagravar längs stranden. Det finns t o m kartor och kanoter att låna genom kommunen.

Långhundraleden var så viktig ända in på 1600-talet att det fanns bestämmelser hur den skulle skötas.


Molnby
Molnby gård uppfördes av Carl Hårleman under 1700-talet


Lindholmens gård
De lärde dividerar om det var här Gustav Vasa föddes eller om det var på Rydboholm i Östra Ryd. Här finns i alla fall en minnessten över Gustav Vasa. Den finns uppe på höjden, där den befästa sätesgården låg, där Gustav Vasas mormor, Sigrid Eskilsdotter bodde och nog var det väl till sin mamma, Gustav Vasas mor tog sig när hon skulle föda...

Det medeltida  stenhuset, troligen uppfört på 1440-talet hade ett strategiskt läge på kullen, omgiven av vatten. Detta övergavs på 1700-talet och är idag en ruin. Istället uppfördes en ny manbyggnad uppfördes nedanför kullen. Denna har brunnit och den nuvarande huvudbyggnaden stod färdig 1884, däremot är tre flygelbyggnader delvis från 1700-talet.


Orkestra
Markim är en levande jordbruksbygd där dagens byar ofta ligger på samma plats som för mer än tusen år sedan. Socknarna fick sin första bofasta befolkning i slutet av bronsåldern för ca 2500 år sedan. Vill man uppleva Markim och Orkestra socknar kan man läsa skriften Markim och Orkestra - två socknar i Mälardalen som Stockholms läns museum gett ut.

Att döma av de stora gravfälten var Orkestra relativt tätt befolkat kring år 0. Kyrkan byggdes under 1100-talet och invändigt finns välbevarade målningar från 1400-talet.

Landsvägen vid kyrkan finns på lantmäterikartor från 1700-talet. Vägen har säkert inte haft samma sträckning, men det är inte omöjligt att den fanns redan under järnåldern.


Granby
I hagmarksbacken vid Granby finns välbevarade lämningar av bebyggelse och Upplands största runhäll.

Högst upp på backen ligger en platåformad husgrund, som man konstaterat är entrén till ett 33 meter långt och 8 meter brett långhus från vikingatiden. Framför husgrunden finns flera andra husgrunder som också ingått i storbondens gård. På gårdstunet, en plats man såg direkt när man kom till gården finns en stor och rikt ornamenterad runristning i en berghäll. Det är Upplands till ytan största runristning och texten är en av de längsta. Kors och en bön visar att de boende var kristna vid denna tid. Tre bröder hedrar sin far Finnvid och moderns minne. Finnvid ägde ensam allt först och sedan har det tydligen fördelats på flera, troligen fler än de tre bröderna. Det finns ytterligare två runstenar i närheten som kan ha markerat ättens egendom.


Markim
Markim är en levande jordbruksbygd där dagens byar ofta ligger på samma plats som för mer än tusen år sedan. Socknarna fick sin första bofasta befolkning i slutet av bronsåldern för ca 2500 år sedan. Vill man uppleva Markim och Orkestra socknar kan man läsa skriften Markim och Orkestra - två socknar i Mälardalen som Stockholms läns museum gett ut.

Markim kyrka ligger mitt i socknen, men inte så centralt ändå, eftersom den inte ligger där folket bodde utan vid en bergklack och inte på slätten. På det sättet var den lätt att nå från de flesta byarna. Kyrkan är från 1200-talet och har kvar sin ursprungliga plan. Man kan se de flesta av byarna i socknen från kyrkbacken.


Husby
ligger i Markim och är den äldsta byn i området som har bibehållit sin gamla bystruktur. Husby kan ha varit en kungsgård på vikingatiden och var under äldre medeltid kronans egendom. 1304 fick Klara kloster halva byn genom ett byte. I Husby finns ett gårdsmuseum och här finns statarlängan Tratten, som är en kvadratisk byggnad för fyra hushåll med gemensam eldstad i mitten, de fyra "lägenheterna" hade ytterdörrar åt var sitt håll.

Snåttsta
Inga gjorde minst tre runristningar efter sin make Ragnfast. Ragnfast hade ärvt gården efter sin far Sigfast. Runstenarna var antagligen ett sätt att befästa sin arvsrätt. Eftersom makar inte ärvde varandra under vikingatiden så gjorde detta att den Inga gifte om sig med inte ärvde gården när Inga dog, utan det gjorde Gerlög, Ingas mor.