Sigtuna

Sigtuna
Korta fakta Geografiskt belägen norr om Stockholm, den gränsar mot Uppland. Invånare år 2009: 38 372 år 2003: 36 034 Yta: 327 km²
Om kommunen Stockholms flygplats, Arlanda, ligger inom kommunens gränser. Dessutom passerar Stockholm/Sveriges pulsåder norrut, E4an, genom kommunen. 18 miljoner människor passerar kommunen varje år. Sigtuna har gamla anor - staden anses vara en av Sveriges äldsta, grundad år 980 av kung Erik Segersäll. Staden växte alltså fram under vikingatiden och blev en politisk arena för den nya kungamakten och ett centra för handel och ekonomi. Huvudgatan anlades av Erik Segersäll och har samma sträckning än idag. Här gjordes Sveriges första mynt av Eriks son, Olof Skötkonung . I Sigtuna finns 30 runstenar, i hela kommunen finns ca 150 kända inskrifter, de flesta från 1000-talet. Se www.sigtuna.se
Att uppleva Arlanda, Gunnar Eklöf, Husby skola, Husby-Ärlinghundra, Märsta, Nordians hög, Odensala, Rosersberg, Sigtuna, Skånelaholm slott, S:t Lars, S:t Olof, S:t Per, Steninge slott, Wenngarn, Viby by
Märsta är en produkt av järnvägen. Norra stambanan, som invigdes 1866, fick en hållplats här och ett samhälle byggdes upp. De som färdades mellan Stockholm och Uppsala åkte dock redan innan järnvägen förbi Märsta, där det fanns ett gästgiveri att övernatta på. Märsta finns med i en förteckning över gästgiverier från 1651. Med postskjutsen tog sträckan Stockholm - Märsta nästan fem timmar år 1865. Idag är Märsta ändstation för Stockholms pendeltåg och en anhalt på Uppsalapendeln.
Sigtuna stad Staden är en idyllisk småstad med pittoreska byggnader, centrum består till stor del av låga trähus, de flesta från 1700- och 1800-talet. I dessa hus finns butiker och andra verksamheter. Sigtuna museer finns mitt i stan, på arkeologisk mark. Staden grundades ca 970 enligt andra utsagor 908, troligen av Erik Segersäll. Sigtuna anses vara en av Sveriges allra första städer, anlagd i syfte att samla de småriken Sverige då bestod av till ett större, enat rike på kristen grund, ett tidsmässigt långt projekt men staden var en början. Här slogs Sveriges första mynt på 990-talet, fast mynt blev inte populärt som betalningsmedel, så det dröjde 150 år innan man återupptog verksamheten. Museet som ligger mitt i stan, vid huvudgatan berättar om stadens historia. På museets tomt låg tidigare Kungsgården. Trots att sjö och vattenvägar var så viktiga var gaturummet än viktigare i Sigtuna, staden vände vattnet ryggen. På 1300-talet, efter Digerdödens härjningar var Sigtunas storhetstid över, då hade Stockholm tagit över. Tomterna slogs ihop och bebyggelsen glesnade markant, tack vare denna nöd staden led har den ursprungliga stadsplanemönstret bevarats. Andra städer i samma ålder, som Trondheim, Oslo, York, Dublin, har detta försvunnit. Rådhuset ligger vid Stora torget och är Sveriges minsta rådhus, den blev liten ty Sigtuna var då en fattig stad. Det invigdes pingstafton 1744, och innehåller pampiga kungaporträtt, tunga barockstolar och vacker kristallkrona. Stora gatan var bara 2,5 m bred under medeltiden och fram till 1300-talet var den träbelagd, kavelbroar. Gatan kantades av 140 långsmala tomter 7-8 meter breda. Kungen skänkte tomter till stormän för att gynna stadens uppkomst. För dessa kungens män var det viktigt att vara i staden, men de bodde inte där utan på fäderneärvda gårdar på landet. Bostadshus och förråd fanns inne på gårdarna och mot gatan var det bara en liten kortsida. På 1200-talet blev det även hantverkarbodar, med bronsgjutare, smeder, skomakare mm fanns längs Stora gatan. Deras bodar gjordes genom att man sågade upp en öppning i väggen mot gatan, en bodlucka, där man även kunde placera sina varor. Mariakyrkan byggdes på 1247 och var från början en klosterkyrka för dominikanerbröderna och fungerade som klosterkyrka till 1529, då Gustav Vasa stängde klostren. Mariakyrkan är Mälardalens äldsta tegelkyrka, uppförd i gotisk stil och den första svenska kyrka som byggts i tegel. Tre kyrkoruiner finns i staden, S:t Lars, S:t Olof och S:t Per, kyrkorna är från 1100-talet, men nu är det som sagt bara delar kvar, de hjälper Sigtuna att ge sin egen karaktär. På medeltiden var det dock sju kyrkor i Sigtuna, dessa byggdes av inflytelserika personer och familjer och var inte alls avsedda för vanligt folk. Gunnar Ekelöfs arbetsrum och bibliotek visas vissa dagar. De bofasta i Sigtuna är kring 6 000 och staden besöks årligen av ungefär 370 000 personer.
Viby by Torparbyn Viby ligger strax utanför Sigtuna. Byns har inte blivit skiftad utan husen, gårdarna ligger på sin ursprungliga plats - i byn. Husen som finns här idag är dock inte så gamla, de är från 1800-talet, det är placeringen som är speciell. Varje gård har flera hus för skilda funktioner, som det var i det gamla allmogesamhället och det känns som man vandrar i historien här. I byns norra del finns resterna av det första klostret i Svealand, ett Cisterciensorderslott från 1150-talet som senare flyttade till Julita i Sörmland.
Arlanda International Arlanda är Nordens största flygplats, över 18 miljoner passagerare passerar årligen. Arlanda är Sveriges största arbetsplats, 16 000 personer arbetar här - i 250 olika företag. Redan 1954 fanns här en landningsbana, som kallades puckelbanan efter ojämnheterna. 1959 invigs Arlandas huvudbana och 1960 startar SAS linjetrafik Stockolm - New York. Den officiella invigningen skedde i april 1962.
Nordians hög En av de största kungshögarna i Mälardalen ligger vid Rosersberg. Gravhögen är 55 meter i diameter och närmare 11 meter hög. Namnet avslöjar att det låg en kungsgård här en gång och högen är från 400-500 e Kr. Arkeologer har hittat glasbägare, dräktspännen och glaspärlor. Det finns 180 gravar till från järnåldern på gravfältet. På våren växer backsippor runt om och det är mycket vackert.
Odensala kyrka Kyrkan är från 1000-talets slut. Valven är målade av Albertus Pictor i slutet av 1400-talet. Bilderna här har nog aldrig varit överkalkade.
Rosersberg slott Är en av de tio kungliga slotten, men har inte använts så mycket senaste 140 åren. Det byggdes på 1630-talet av Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Oxenstierna gav slottet namn efter sin mors ätt, Tre Rosor. På 1680-talet var det dax för en helrenovering: ut med den omoderna renässansen och in med barocken, sedan har det ändrats igen och nu är det inredningar i empire-stil från 1795-1825 som finns att beskåda. Gustav IIIs lillebror hertig Karl ägde nämligen slottet och hans adoptivson Karl XIV Johan med hustru Desidera hade Rosersberg som sitt sommarviste. Runt slottet finns en intressant naturområde både i trädgården och lite längre bort. Slottet och parken är öppet för besök.
Skånelaholms slott Gården har anor från Magnus Ladulås på 1200-talet och ligger vid sjön fågelsjön Fysingen. Slottet bygges 1641 ute på udden i en stil som kallas nederländsk senrenässans. Slottet har renoverats och förändrats flera gånger sedan dess, flyglarna är byggda på 1700-talet. Ätten Gyldenclou som ägde slottet under lång tid dog ut och den engelska släkten Jennings tog över. Slottet donerades till Vitterhetsakademin 1962, av den dåvarande ägaren Herman och Ing-Marie Rettig. Här finns allmogeföremål och Magnus Bromelius naturaliesamling (Bromelius var Linnés lärare). Naturen runt om är sevärd. Slottet visas sommarhelger.
Steninge slott Ett vackert barockslott ritat av Nikodemus Tessin dy. Slottet har kallats för den karolinska herrgårdskulturens mest fulländade smycke. Överallt på Steninge ser man den sju-uddiga stjärnan från Gyllenstiernas vapen. Steninges historia sträcker sig ända tillbaka till 1200-talet, även om det man nu ser mest är från senare tid. Det nuvarande slottet blev färdigt 1705, Gyllenstierna hade ärvt Steninge gård av sim mor Beata Yxkull och när han sedan kom in som kammarherre hos änkedrottning Ulrika Eleonora gjorde han rask karriär och slottet byggdes med hjälp och stöd av änkedrottningen. 1706 ger Carl Gyllenstierna slottet i morgongåva till sin fru Anna Maria Soop. Eftersom makarna inte fick några barn tillsammans gick slottet sedan i arv till Anna Marias dotter, och därmed till släkten von Fersen. 1745 blir det en fideikommiss. I parken finns Axel von Fersens grav, begravd här många år efter massakern vid Gamla stan. Monumentet restes 1813, efter några års inkubation. 1907 säljs Steninge och därmed har man tydligen skippat fideikommissen. Det är fortfarande privatägt, men nu öppet för visningar. Kulturcentret öppnade sommaren 1999 och är inhyst i stenladugården från 1873. Här finns glashytta, keramikverkstad, restaurang och utställningslokal.
Husby-Ärlingshundra var innan järnvägen traktens centrum. När järnvägen kom började Märsta byggas och denna del - utan järnväg - tappade sin vikt. Namnet Husby säger att socknen haft en kungsgård, dvs en medeltida kunglig bostad. Husby skola är en av Sveriges äldsta skolor, från 1697. Första eleverna togs alltså emot 1697 och sedan användes byggnaden (även om den byggdes om i slutet av 1800-talet) till skola ända till slutet av 1960-talet! Idag är det hembygdsgård för Husby-Ärlingshundra Märsta hembygdsförening. Det var silvermästare Jöns Eriksson Broby som testamenterade 8000 Riksdaler kopparmynt till uppförande av skolhus och till avlönande av en skolmästare 1694. Kyrkan i Husby-Ärlingtuna har tornet i öster. Det är en liten vitrappad kyrka med bulligt torntak. Kyrkan, som antas haft en förlaga i trä, byggdes under andra hälften av 1100-talet. Tornet är, liksom på kyrkoruinerna i Sigtuna, ovan koret, alltså i öster, vilket är mycket ovanligt. Det finns gravar under golvet i kyrkan. Att bli begravd under kyrkogolvet var mycket speciellt, men speciellt var det också stanken inne i kyrkan så man slutade begrava folk under kyrkogolvet på 1700-talet.
Wenngarns slott Under tidig medeltid låg här godset Vinagarna. Troligen var det bebyggt även tidigare, redan på järnåldern. Enligt legenden var det drottning Disas residens i forntiden. Målningar i slottet visar scener som bygger på berättelser ur Disas saga. Godset Vinagarna var sätesgård för väpnaren och underlagmannen i Uppland, Björn Niklisson år 1371. Riksrådet Eskil Isaksson av släkten Baner ägde godset i början av 1400-talet, så småningom ärvdes den av Gustav Vasas dotterson Måns Karlsson. Wenngarn blev ett kronogods och förlänades år 1568 till Johan IIIs svåger, hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg. Gustav II Adolf ägde det ett tag, men gav bort det 1627 till greve Frans Bernhard von Thurn för att senare säljas till Magnus Gabriel de la Gardie. Han behöll slottet till sin död och gjorde det till en praktbyggnad. Efter hans död återkom det i staten, men senare har ett antal andra släkter också varit inblandade i Wenngarn, som Fleming, Piper, Gyllenborg, Posse, Ihre. Det har också varit alkolistanstalt och skola för odrägliga barn i husen på Wenngarn. Parken är öppet för besök och här finns ett slottscafé.